Så har det alltså redan gått 20 dagar sedan man stod i Jönköping med en alldeles för fin blombukett i handen och skräckslaget stirrade sin nya språkrörskollega Erika i ögonen inför en bedårande församling av gröna studenter. Jag tror vi båda försökte förmedla samma budskap till varandra - vad har vi gett oss in på!!?? Nog kunde man väl ana vilket ansvarsfyllt uppdrag det är att företräda 1409 studenter och forskare som alla vill vara med och förändra vårt svenska kunskapssamhälle, men man hade faktiskt ingen den blekaste om hur känslan skulle vara när man väl blivit vald.
Att studentförbunden inte alls har samma fokus på sig, medialt och politiskt, som ungdomsförbunden har, ställer höga krav på oss som politiska företrädare, eftersom mycket av uppmärksamheten Gröna Studenter får hänger på vad vi presterar. Medan valen av nya ungdomsförbundsföreträdare mer eller mindre automatiskt skapar nyheter i alla stora dagstidningar, måste vi slåss för att lokala och regionala tidningar ska vilja uppmärksamma de nya studentrören. Medan ungdomsförsbundens roll som sidoorganisation ofta ses som självklara bland moderpartierna, tycks det inte alltid vara lika självklart att studentförbunden ska ha en egen existens. Så man försöker få all publicitet man kan få, helt enkelt för att man ska bevisa att vi trots allt finns, att vi dessutom är väldigt många, och att vi framför allt vill ännu mer.
Som många kunde läsa om i förra veckans nyheter innebar tex. införandet av studentavgifter för icke-européer ett gigantiskt tapp på många utbildningar, varpå jag och Erika gärna visa vad GS tycker om det. Likväl finns det många andra som också vill nå ut med sin kritik och bedriva opposition, varpå vår debattartikel snabbt drunknade i en uppsjö av andra utspel. Man inser vilken otrolig konst det är att vara en god samhällsdebattör. Det handlar inte bara om att skriva vackert och ha goda visioner, utan inte minst om att hitta rätt forum vid rätt tidpunkt. Under förra månaden skrev jag ett flertal längre debattartiklar, varpå endast en blev tryckt (i världens bästa ETC) och ytterligare tre fick plats i digitala medier. Kort sagt, en kamp om utrymme i det jättelika åsiktsflöde som existerar i detta land.
Lärorikt och roligt är det i varje fall nästan jämt, och kanske mest intressant har det varit att kunna få vara med på åskådarbänk i partistyrelsens arbete. Man inser vilket otroligt arbete de gör, och vilken enastående syn på demokrati och medbestämmande som vårt parti besitter. Nu ser jag verkligen fram emot vårt första styrelsemöte på riksdagskansliet där vi äntligen får träffa våra vassa ledamöter och lägga upp riktningen för det kommande året. På söndag ska jag ta tåget till Tranås och tala på MP Tranås årsmöte. Har aldrig varit där, trots att det är den bygd där både Peter Eriksson och Lennart Hyland föddes!
Inför internationella kvinnodagen nästa vecka vill jag att ni håller tummarna för att Gröna Studenter ska få in en tung debattartikel i någon av de större tidningarna. Vi har lagt ned mycket tid på den. Om ni dessutom råkar vara i Jönköpingstrakten, måste ni se till att ta del av den internationella kvinnoveckan som bla. anordnas av fantastiska Sabina och Christina!
Gröna hälsningar
Gabriel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar