måndag 29 april 2013

Så ska vi driva en radikal klimatpolitik!


Ingen av mina läsare behöver en lektion i hur illa ställt det är med klimatet, och vart utvecklingen just nu är på väg. Därför går jag rakt på sak. Alla som tagit del av de senaste tio, tjugo årens forskningsrapporter om klimatet inser intuitivt att vi behöver genomföra en radikal klimatpolitik omgående, allra helst igår. Nästa gång vi har möjlighet att påverka detta är i valet 2014, eftersom vår nuvarande regering bestämt sig för att agera läktarbänk när det kommer till spelet om framtiden. Miljöpartiet har här en fundamental roll att spela vad gäller att ställa om samhället under de kommande åren. Men även vi måste bli bättre på att skärpa både tonläge och förslag för att med stor trovärdighet uppnå klimatmålen. Vi måste våga driva en radikal klimatpolitik, på ett ansvarsfullt sätt.

När det kommer till klimatpolitik är radikal och ansvarsfull i stort sett samma sak. Det innebär att förhålla sig till de forskningsrön som finns och anpassa politiken därefter. En stad som får en orkanvarning utfärdad ska se till att dess medborgare är skyddade och väl förberedda på det som komma skall. På samma sätt måste dagens samhälle göra allt som går för att bromsa klimatförändringarna, men också för att förbereda oss bättre på dess konsekvenser. Men hur genomför man en radikal klimatpolitik på ett ansvarsfullt, hållbart sätt? Hur långt kan ett parlamentariskt parti som Miljöpartiet gå för att erbjuda väljarna både en trovärdig och klok politik för klimatet? Jag har här samlat några av de främsta åtgärderna jag vill se efter en grön valseger – åtgärder som redan drivs av flera duktiga och kompetenta gröna medarbetare men som ibland behöver lyftas upp och synliggöras bättre.


1. 100% förnybar energi.
Miljöpartiet har redan tagit fram en utmärkt plan för hur vi ska ställa om Sveriges energisektor till att vara 100% förnybar, utan att vare sig behöva kärnkraft eller importerad smutsig el från utlandet på vintrarna. Lärdomarna från Tysklands pågående energiomställning är viktiga, och pekar på att subventioner för utbyggnaden av förnyelsebart är nödvändigt – gröna producenter ska få företräde i kraftnäten. Vi behöver också se till att producenterna vet vad de får ut för ersättning per kilowattimme för att göra det lättare för dem att beräkna vinsterna av en investering, liksom att få banklån för nya. Naturvårdsverket redovisade förra året 50 miljarder per år i miljöskadliga subventioner. Att börja fasa ut dessa, och samtidigt lägga dessa frigjorda medel på att investera i och stötta hållbara alternativ är både klokt och nödvändigt. 

2. Transporterna måste ställas om, men framför allt minska
I Sverige står transportsektorn för totalt 40% av vår klimatpåverkan. Att komma åt detta kräver en hel del djärva beslut. Transporterna är en känslig fråga, för många och inte minst de som lever på transportnäringen eller som bor avlägset. Miljöpartiet har här en pedagogisk utmaning att göra. Ska vi vara trovärdiga måste vi våga tala om såväl utfasning av reseavdragen som kilometerskatter på lastbilar och högre bensinskatter. Annars kan vi helt enkelt inte nå klimatmålen. För den som tror att detta skulle bli dödsstöten för landsbygden, gäller det dock att förklara hur reformerna snarare lägger den långsiktiga grunden för landsbygdens utveckling och överlevnad. Alla vet att landsbygden har det oerhört kärvt idag. Men genom att mat som transporterats långt blir dyrare, kan lokala odlare och producenter gynnas. Det blir lättare för småföretagare och småjordbrukare att göra sina produkter lönsamma. I den transportomställning som krävs kommer mängder av nya jobb skapas, både kring biogasanläggningar, nya tågstationer och elbilsnoder runt om i landet. Transportnäringen kommer inte att dö ut för att vi ställer högre krav på den, det kommer att genomgå en nödvändig omställning, som förr eller senare måste komma ändå när oljepriset stiger. Jag återkommer i nästa bloggavsnitt om hur en grön progressiv landsbygdspolitik ska levandegöra hela Sverige. Slutligen: istället för att prata höghastighetståg, bör vi tala om högtillgänglighetståg och högtrygghetståg. Den största anledningen för folk att välja bort tåget idag är inte att den kör i för låga hastigheter, utan därför att tågtrafiken inte uppfyller grundläggande krav kring punktlighet, tillgänglighet och kapacitet. Investeringsutrymmet som finns måste läggas på fler, tryggare och trevligare tågresor. 

3. Ställ om matkonsumtionen!
I Sverige står matkonsumtionen för 25% av våra klimatutsläpp, där köttkonsumtionen står för det klart största bidraget. På 20 år har vår köttkonsumtion ökat med 50% trots att exempelvis Världscancerfonden rekommenderar att vi äter ¼ av vad vi gör idag för hälsans skull. Som Grön Ungdoms språkrör Lorentz Tovatt och Magda Rasmusson krävde i en debattartikel i SvD den januari måste köttet börja bära sin egen klimatpåverkan. Jordbruksverket föreslog i en rapport i vintras en köttskatt. Idag har vi en koldioxidskatt som skulle kunna utvidgas till att också omfatta kött. Med skatt på konstgödsel skulle vi också göra det lättare för ekobönderna att göra jordbruket lönsamt. Vi vet hur ohållbart dagens konventionella jordbruk är – här måste vi våga ta fighten. Ett aktivt lobbyarbete för detta i EU blir följaktligen också helt nödvändigt. 

4. Utbildning, kultur & friskvård
Tro det eller ej, men satsning på utbildning, kultur och friskvård kan indirekt skapa stora utsläppsminskningar. Konsumtionen av elektronik, kläder och prylar står idag för en stor del av våra utsläpp – främst i andra länder där vi som svenska konsumenter är med och bidrar till deras utsläpp. Genom att göra klimatsmarta konsumtionen både billigare och lättillgängligare blir den klimatdåliga mindre intressant. Att som stat och kommun öka investeringarna och anslagen till kultur, utbildning och friskvård är därför ett utmärkt sätt att inte bara öka det omedelbara välbefinnandet utan att också minska konsumtionen av klimatdåliga produkter. Lägger vi en hundring på teater har vi en hundring mindre att lägga på prylar. Pluggar man på universitet och högskolor har man både mindre pengar att lägga på konsumtion, men tenderar dessutom enligt flera studier att konsumera betydligt mer klimatsmart. Konsumtion av friskvård ger oss både bättre liv, större medvetenhet och ork liksom minskat utrymme att lägga resurser på annat. Jag kommer återkomma i senare inlägg om hur kultur, utbidnings- och friskvårdssektorn kan utvecklas och stöttas.

5. Reparation istället för konsumtion
Alla stör sig på varornas korta hållbarhet och de bristande möjligheterna att reparera sina trasiga produkter. Här finns flera skäl att tänka kreativt. Miljöpartiet har redan lagt ett förslag om reparations-avdrag, men det finns anledning att också titta på andra åtgärder. En mer omfattande reklamationsrätt kan vara en väg att gå, liksom att på olika sätt se till att producenterna blir tvungna att ta ett större ansvar för sitt avfall. Det ska vara olönsamt att producera dåliga saker, och det ska vara lönsamt att producera saker som håller. Så är inte fallet idag.

Denna klimatpolitik kommer jag vilja driva på i partiet om jag får en plats i partistyrelsen på kommande kongress. Har ni flera idéer om hur ett grönt parti bör arbeta för klimatet så hör gärna av er till mig! I nästa blogginlägg kommer jag att diskutera hur vi ska driva en progressiv grön politik för landsbygden.  

Kram

Gabriel 


2 kommentarer:

paradox55 sa...

Jag tror att det stora problemet är att vi drivs av fel incitament. Vi behöver en ny ekonomi där vi drivs mot ett hållbart samhälle istället för ökat BNP...

http://frihetensvingar.blogspot.se/2013/03/enkelt-att-se-att-var-ekonomi-inte-ar.html

Anonym sa...

Bra inlägg. Jag tror dock inte att förseningar är det stora skälet till att välja bort tåget, utan priset och bekvämligheten i hela resan i relation till att åka bil eller flyg.

Om man t ex tar tåget till Nässjö och hyr en bil där för at åka vidare 8 mil en bit utanför Korsberga, är det dyrare och krångligare än att hyra en bil i Stockholm och åka hela vägen. Det skulle inte behöva vara så om vi jobbade mer med att skapa goda kombinationer av transportslag, som t ex hyrbilar vid järnväg och tunnelbana och bra informationstjänster för att boka hela resan.